När jag är i detta varma land funderar jag en hel del. Emellanåt har jag tänkt på vilka förebilder jag har i livet. Det är intressant det där med förebilder. Minns från tiden som liten att vissa människor hade en massa idoler och de höll koll på alla kändisar av olika slag. Själv tapetserade jag under en tid mitt flickrum med bilder av Abba men det gick ganska snabbt över.
Har nog egentligen inte upplevt att jag har haft några egentliga förebilder. Självklart har vi alla våra föräldrar som frontfigurer i våra liv. Men utöver det… vem eller vilka kan man se upp till som en riktigt goda förebilder i dagens samhälle…? Har funderat och funderat och funderat och det finns framförallt en person som jag känner kan vara min förebild – och det är Astrid Lindgren.
Jag kände inte Astrid, jag såg bara via media denna starka kvinna som inte bara skrev barnböcker utan som också verkade vara snäll, rak, ärlig, stark, stod upp för saker som var viktiga i samhället, som blandade sig i politiken, ja, som var fast förankrad i sina värderingar. Kan inte låta bli att tänka på henne. För mig är det en kvinna att se upp till. Hon hade förutom alla dessa egenskaper också ett gott hjärta. Hon engagerade sig för barns rättigheter och i djurskyddsfrågor. Hon var också rapp i tungan, intelligent och hade humor.
Hon är en kvinna som gjort avtryck här på jorden. Hennes barnberättelser har goda intentioner och är varma och äkta. Dessa goda berättelser är nu spridda runt hela världen. Hon lever vidare genom sina berättelser.
När man läser lite om henne visar det sig att hon lämnade Vimmerby 18 år gammal, gravid och beredd att på egen hand skaffa sig ett liv i Stockholm. Hon bröt med sin bakgrund. Prata om styrka och mod. Detta vara omkring 1925 och på den tiden var det säkert en stor skandal. Sedemera gifte hon sig och fick fler barn – och blev hemmafru.
Själv minns jag när hon lyftes fram i nyheterna när hon gjorde ett politiskt utspel. Denna fd hemmafrun som blivit barnboksförfattare la sig i politiken. Det var inte vanligt, det var unikt. Och… hon gjorde det med skinn på näsan, hon stack ut hakan och var kontroversiell. Och… ja alla, ja verkligen alla, lyssnade på denna äldre dam. Ett sådant inflytande – en sådan styrka – en sådan kvinna…
Så… efter en hel del funderande har jag kommit på det. Det är bara så: Astrid är min förebild – och jag saknar henne!! För… var finns motsvarigheten idag? Var finns alla starka goda kvinnliga förebilder? Jag skulle vilja ha fler sådana…
Dalagatan där Astrid bodde 1941-2002. Foto Holger Ellgaard