Vad är annorlunda i södra Spanien om man jämför med södra Sverige? Nedan berättar jag några skillnader jag upplevt här i södra Spanien…
Stora sällskap
Man är ofta många. När ett sällskap kommer in på en restaurang kan det vara flera bord lediga men de klämmer alltid ihop sig en 10-12 personer runt ett bord som är avsett för 4–6 personer. Trångt men trevligt – och alla får plats! 🙂
Att dricka ur…
Har också iakttagit att när ett större sällskap lämnar bordet är det ofta halvdruckna glas kvar på bordet. Det är precis som att någon plötsligt bestämmer sig för att “nu går vi” – och då lyfter alla omedelbart och lämnar bordet – utan att dricka upp det de hade i glasen.
Städning
I södra Spanien städas det oavbrutet – eller i alla fall upplever jag det så. På alla restauranger putsas och fejas det och uteserveringens golv spolas och borstas av varje dag. Här finns en del djur som samlas kring matrester så visst är det viktigt att det verkligen är rent. Det finns tydligen också regler för restaurangerna kring vad de måste ha tillhands vad gäller skadedjursbekämpningsmedel. Viktigt att följa dessa regler för att få bedriva restaurang.
Skadedjur
Kackelackor är väl de skadedjur man främst tänker på. Har lärt mig att det finns olika sätt att ta itu med dessa. Det finns fällor med något ämne de gillar och som de dras till. När de går in i fällan fastnar de helt enkelt där. Det finns också “en pryl” man stoppar in i vägguttaget som avger ett ljud som gör att kackelackorna inte vill var i närheten. Det finns även någon “gel” och olika sprayer som lär skrämma iväg dem osv.
Det jag själv märkt av mest är myrorna. De har en tendens att ta sig in överallt och de kommer många på en gång när de väl kommer… (dock har de ännu inte dykt upp där jag bor nu) Det finns sprayer och annat gift att ta till men många gånger tar de bara en annan väg in. Inte kul att hitta myror i brödpåsen eller bland kakorna. Det gäller att förvara allt tättslutande – fast ibland tar de sig in ändå.. Men… å andra sidan…. myror kan man faktiskt också råka ut för i en villa i Sverige…
Sopor
För att hålla ohyra borta har man sophämtning i täta intevaller. Efter kl 20.00 är det möjligt att lägga ut soporna. Innan dess är det inte tillåtet. Skyltar finns – åtminstone där jag bor nu. Sopbilen hämtar varje natt.
Likaledes töms papperskorgarna väldigt regelbundet. Man ser hela tiden män som åker runt och tömmer. Trots detta kan det lukta riktigt illa när man går förbi en papperskorg på stan. Ibland svävar det ett moln av bananflugor runt papperskorgen. Kanske någon som kastat en bit frukt…?
Lukter
I butikerna hittar man parfymerat toalettpapper, parfymerade tamponger, parfymerade soppåsar mm. Antibakteriella doftspridare hänger på många toaletter. och det finns också hyllmeter med dessa på Mercadona (liknande Maxi i Sverige). All människodoft ska döljas under ett moln av parfym. Det märker man inte minst när man går på paseon (strandpromenaden) där man möts av den ena starka parfymdoften efter den andra.
Andra lukter är de från bilar och mopeder. Min känsla är att vagnparken här är äldre än den vi har i Sverige. Det luktar verkligen mycket avgaser ibland. Det slår som ett moln emot en.
Rökning är också en sak som frekvent förekommer här. Har inget vetenskapligt belägg för det men jag uppfattar att det finns fler rökare här. Inte nog med att man sitter och röker när man ätit eller när man tar en kopp kaffe, utan man går ofta omkring med cigaretten i handen…
Ljud
Allting låter annorlunda här. Det är surrandet från insekter som ibland blir öronbedövande, det är sopbilen som kommer varje natt, det är språket, det är mopederna som är många fler här osv.
Andra annorlunda ljud är bilmotorerna som får kämpa hårt uppför de branta backarna i värmen, medan mopederna å andra sidan rullar tyst ner för backarna utan att starta motorerna…
Men… samtalsnivån är densamma här. Skillanden är dock på marknaden som är en gång i veckan. Där skriker försäljarna riktigt högljutt ut sitt budskap. Det är annorlunda.
Människorna
Min upplevelse är att skillnaden mellan människor i södra Sverige och södra Spanien egentligen inte är så stor. Man pratar ungefär på samma sätt med varandra. Likande tonläge. Dock kan man ibland höra här att folk är oense och höjer rösten till varandra – det hör man sällan i Sverige. Och… här i Andalusien pratar man betydligt snabbare än vad vi gör i Sverige. Lite mer känslosamt också i diskussionerna.
Nu tror du kanske att jag ska säga att det bara är mañana, mañana, mañana här hela tiden och att alla jobbar långsamt. Det vill jag inte alls säga. Tvärtom tycker jag att människor på restauranger jobbar hårt och effektivt. Även parkarbetarna som håller växtligheten utmed havet i fin trim jobbar hårt när man går förbi. Sen har man hört historier om de som har problem med hantverkare här, fast… vem har inte haft liknande problem med hantverkare även i Sverige?
En annan skillnad som jag upplever är att man här verkar vara mer närvarande. Man tittar varandra i ögonen och tar sig tid att mötas, även om det bara är några sekunder så är den sociala kontakten viktig i detta korta möte. I Sverige upplever jag inte lika ofta dessa möten i vardagliga livet. Fast.. kanske har det med storleken på staden att göra också…?
Ja, egentligen är det svårt att generalisera. Vi är ju alla människor. På samma sätt som det bland svenskar finns olika personligheter så är det naturligtvis på samma sätt bland spanjorerna…
Klimatet
Vädret skiljer sig nog mest åt. Här är vädret väldigt lika dag från dag. Ofta är det bara sol och blå himmel hela tiden. Fast… vissa dagar är det molnigt på förmiddagen – för att vid lunchtid lätta och klarna upp och bli sol igen. Det är ett fantastiskt klimat här. På senaste tiden har det varit ca 27-32 grader. Kroppen trivs utmärkt i dessa temperaturer. Det är helt perfekt. När det däremot går upp över 35 grader-strecket så upplever jag att jag är svensk. Då känns det varmt! Då kan man inte promenera i normal takt längre utan får släpa sig fram i sakta mak precis som spanjorerna gör…
Fast, jag trodde inte detta, men ofta klagar folk på att det är för varmt här när det går upp emot 35 grader. Med folk menar jag spanjorerna. De spanjorer jag talar om är kypare och restaurangfolk jag möter här. De tycker att det är jobbigt när det är riktigt varmt. Har träffat kvinnor som har problem i nacke och axlar eftersom de jobbar i kraftigt drag – eller under en AC-fläkt i restaurangen för att därefter springa ut och servera i 35 graders värme. Ja, det är nog en utmaning… Själv tror jag på att hålla kroppen i jämn temperatur. Tycker att det känns lite jobbigt med ständigt temperaturväxlingar. Har några gånger åkt taxi tidigare då det var ca 35 grader. När man sedan hoppar in i en taxi som håller 20 grader för att en kvart senare hoppa ut i 35 grader igen så känns det tungt.. Min kropp gillar nog bättre den jämna temperaturen…
Har AC i sovrummet där jag bor nu, men jag använder den inte… Fast.. drar det iväg till 35-40 grader igen så får man kanske fundera på att köra igång den…
