Det har nu gått ett par dagar sedan jag landade i Sverige. Kan inte påstå att det hänt särskilt mycket sedan jag kom tillbaka.
Har fixat en del praktiska saker och unnat mig en massage hos en bra massör – och träffat mina barn förstås. Har fortsatt plugga spanska och tagit en promenad och känt in hur det känns att vara tillbaka. Jodå, det är kallare, men idag sken solen och det känns faktiskt helt ok att vara tillbaka igen. Det är inte så att jag ångrar mig eller funderar på om jag har gjort rätt. Visst saknar jag att prata spanska… och att dricka café con leche… men jag är övertygad om att detta steg är helt rätt. Det känns bra och lugnt inombords.
När jag lämnade Spanien fick jag bara med mig EN resväska tillbaka. Det innebär att jag i princip har med mig samma saker tillbaka som jag hade med mig när jag reste iväg. De saker jag skaffade i Spanien gav jag bort eller lämnade kvar i lägenheten jag hyrde…
Så… här är jag nu, boende på sonens soffa, med enbart innehållet i en resväska som bagage. Resten av mina saker finns i ett förråd på Shurgard. Det blir ett intressant experiment att se om det är möjligt att klara sig med så få saker. Innehållet i min resväska är i och för sig anpassat efter något varmare temperaturer och riktigt tjocka vinterskor och -jackor har jag inte här. Men.. förutom det så är det nog möjligt att leva väl trots att jag har begränsat med saker… 🙂
Jag funderar på vad nästa steg kommer att bli men ingenting dyker upp när jag funderar… Det är alldeles blankt… Inga idéer, tankar eller känslor…
Tror att jag behöver lite tid – att jag behöver landa lite – innan det är möjligt att ta nästa steg…
Har pratat med lite vänner och bekanta. Många undrar vad jag ska göra och engagerar sig och tipsar och tycker till. Känns nästan som att de blir lite stressade eller oroade av min situation. Själv känner jag mig lugn. Jag lyssnar på andra men fattar själv mina beslut. Har ju under min resa insett att det är jag som är ledaren för mitt eget liv. Jag är därför den enda som kan fatta besluten – om hur jag vill leva mitt liv. (Om jag inte aktivt fattar mina beslut blir jag ju bara en passagerare i mitt eget liv…)
Fast… jag är mycket tacksam över alla glada tips och idéer jag får. Säkert är de en viktig del i det som för mig framåt, då jag likt en barkbit i en å flyter framåt i livet…
