150. Leva Livet Nu !!

Det är långt mellan bloggarna nu. Ett tag spenderade jag flera timmar varje dag med att fundera ut vad jag skulle lyfta fram för att sedan formulera ner detta. Sedan såg jag att antal läsare var väldigt få och, ja, jag tappade nog lite motivationen. Någon sa till mig: men du skriver väl för din egen del? Svaret på den frågan är väl både ja och nej. Att blogga handlar för mig framförallt om att jag vill lyfta fram något till någon annan. Annars hade jag ju bara skrivit av mig för mig själv i “min kammare” och sedan lagt undan pappret i en skrivbordslåda.

För min del har det handlat om att jag velat lyfta fram något som jag tycker är viktigt för mig. Något som kanske någon annan också kan tycka vara viktigt. Det är nog därför jag har bloggat. Jag tycker att det är viktigt att våga Leva Livet. Vi vet inte om vi får fler liv och fler chanser. Är det bara denna chansen så gäller det att ta vara på den!!

Har vid något tillfället sagt att jag ska göra 150 inlägg – sedan ska jag skriva en bok. Så… det har gått ca 3,5 månader och här är vi – detta är inlägg nr 150. För mig har det varit en intensiv tid, fylld med reflektioner, tankar, inre arbete. Vem vet, kanske blir detta det sista inlägget – kanske blir det fler? Kanske blir det en bok, kanske blir ingen bok…? Eller så blir det flera böcker? Vem vet…

Nu kommer i alla fall bloggen – denna gång om den inre resan mot att kunna bli fri att Leva Livet Nu!!! 🙂

 ***************

Leva Livet Nu !!

Under min resa har jag gjort tre saker:

• 1) Jag har funderat mycket
• 2) Jag har “bara varit” – utan att fundera alls
• 3) Jag har lyssnat inåt
• 4) Jag har haft en fantastisk coach

Idag fick jag upp vad jag tror att allt handlar om. Försökte sätta ord på det jag känner och kom fram till att det handlar om de tre L:en. För mig handlar det om att bli:

1. Lättare
2. Lugnare
3. (Mer) Levande

1. Lättare
Med Lättare menar jag inte fysiskt lättare utan känslan av lätthet i livet. När man har levt ett antal år, som jag har gjort, har man samlat på sig en hel del erfarenheter. Både bra och dåliga. Erfarenheter och upplevelser är vad man som metafor brukar kalla för “ryggsäcken”. Vi bär alla med oss en ryggsäck av barndomsminnen,upplevelser av hur vi blivit behandlade av föräldrar, syskon, andra barn och vuxna i skolan, kollegor, vänner, äkta män/fruar etc. Vi har också med oss en mängd “sanningar” som vi blivit programmerade med sedan barnsben som kanske var funktionella för våra föräldrar eller för lärarna i skolan när vi var barn men som knappast gagnar oss nu när vi är vuxna.

I ryggsäcken ligger förutsom goda minnen också saker som tynger såsom sorger, ledsamheter, besvikelser, skam, skuld, upplevelser av svek, känsla av ensamhet, rädslor, skräcker etc. De positiva minnena tynger sällan ner ryggsäcken, men de negativa kan vara tunga att bära.

Ofta är vi väldigt bra på att sopa saker under mattan och förtränga. Är det något obehagligt eller jobbigt stoppar vi snabbt undan det i ryggsäcken och försöker sedan glömma saken. Vi har heller inte så mycket tid att ta tag i saker som känns fel eller som gör ont. Livet snurrar ju på…

Och… jovisst, den taktiken fungerar kanske bra för en del. Vissa människor är kanske beredda att bära med sig en tung ryggsäck genom hela livet för att slippa möta sina gamla surdegar. Men tyngden i ryggsäcken ökar efterhand med åren. En del blir bittra och besvikna med åren som går. Antagligen bär de på en tung ryggsäck.

Så…  när är det dags att pysa ut innehållet i ryggsäcken? När är det dags att slänga bort en del av de gamla surdegar man burit med sig så länge? När är det dags att gå vidare i livet med ett lättare bagage? När är det dags att känna sig lättare? Det är frågan. När är rätt tidpunkt?

För mig var denna tidpunkt NU. Och.. jag känner mig faktiskt lättare. En känsla av lätthet har infunnit sig – både i kropp och själ. Det handlar inte om kilon, det handlar om tyngden i hjärtat, den tyngd vi bär inuti. Och också hur man uppfattar livet. Känns livet lätt eller tungt? Vissa dagar är jag förundrad: Kan man verkligen känna sig såhär lätt inombords?? Och…. nej, det är inte för att jag är utomlands och ligger på en strand hela dagarna – det är för att min ryggsäck inte är lika tung längre….

2. Lugnare
Att stilla sitt sinne ger effekt. Gamla saker kommer upp tilll ytan. Ja, likt en vinkork som man håller under vattenytan poppar de gamla sakerna upp om man stillar sitt sinne. En efter en, en sak efter en annan. Man tvingas då titta på de gamla surdegarna som man burit med i ryggsäcken. Det är inte särksilt trevligt, men att möta dessa gamla känslor är enda chansen att kunna bli av med dem. Att ställa frågan när de poppar upp: Vill jag fortsätta bära med mig detta? Gynnar det mig eller andra att jag bär med mig detta?

Om inte, att våga lyfta fram surdegen i ljuset, titta på den, uppleva den igen och känna in hur det kändes då en gång. För… när man tittat på saken igen kan man förlåta andra och sig själv. Man kan se med kärlek på sig själv. Ryggsäcken blir lättare. Det blir möjligt att leva här och nu, istället för att leva med och fortsätta att reagera utifrån gamla oförätter.

Tidigare har framtiden varit ett papper som varit halvgrått med vissa mörka partier av det förflutna som funnits med på pappret. Nu kan framtiden bli som ett oskrivet blad, alldeles vitt och blankt. Att slippa de mörka partierna på pappret skapar ett inre lugn.

3. (Mer) Levande
När man ger sig själv möjlighet att göra av med mycket av de gamla tyngder man burit runt på så ger man också sig själv chans att bli mer levande. Men.. att leva fullt ut är inte alldeles enkelt. Det kräver förstås att vi inte bär för mycket i vår ryggsäck, för då orkar vi inte röra oss runt så mycket som vi egentligen vill. Så allteftersom ryggsäcken blir lättare blir det också lättare att välja att gå nya vägar. Man vågar ta ut svängarna när tyngden lättat.

Men att bli Mer Levande kräver också mod. Att ha modet att följa sitt hjärta, att gå sin egen väg, att stå för sina värderingar och handlingar, att ta ansvar för sitt liv, att våga gå ut på ett alldeles blankt vitt papper och skapa det liv man verkligen vill ha – ja, det är inte alldeles enkelt. Man är van att navigera efter gamla mönster och efter de programmeringar och begränsningar vi fått från vår barndom, ja, helt enkelt att navigera runt de mörka fläckarna på pappret. När bladet blir helt vitt och en frihet att välja öppnar sig krävs mod att göra det som är rätt för just mig. Att skapa mina vägar, att välja det som är gott, att välja kärlek, att välja saker som får mig att utvecklas, att välja det som jag kan stå för, det som jag tror på – ja, det får mig att känna mig mer levande. För mig innebär det att våga Leva Livet!!

Ja, vägen framåt är möjlig, ett vitt blad finns där. (Nåja, det är inte helt vitt ännu, men på god väg…) Frågan är nu om jag har modet. Att fylla bladet med nya färger och nyanser, med glädje och nya mål i livet. Ja, det får framtiden utvisa…

******************

Hur mycket bär du i din ryggsäck? Hur oskrivet är det blad du har framför dig? Skulle du vara beredd att göra en inre resa för att få en större frihet framöver – för att kunna leva livet nu??

PS. Tack för att du läst min blogg!! Lycka till framöver i livet! <3

Vill avsluta med en dikt:
ATT TA RISKER

Att skratta är att riskera att verka dum.
Att sträcka sig efter en annan människa är att exponera sitt sanna jag.
Att presentera sina idéer, sina drömmar för andra är att riskera att förlora dem.