97. Livet på en pinne…

Efter att ha varit i mina känslor på morgonen beslöt jag mig för att ha en bra dag. Nya hyresgästerna skulle ju faktiskt inte komma förrän ikväll!! Jag hade hela dagen på mig!! 🙂

Gick ner från huset på berget och bort till andra sidan staden. Klockan var 11-12 och det tog betydligt mer än 1 timme. Enligt Google maps är det 5,6 km och ska ta 1 timme och 8 minuter. Då räknar de nog inte med den kuperade terrängen och det faktum att det är 32-35 graders värme att gå i. Många drickastopp i skuggan av en palm.. Svettades mängder. Som tur är luktar man inte svett här. Eftersom man svettas så mycket och dricker så mycket vatten så är det aldrig gammal svett – utan ny.. Hrmpf – ja, det är i alla fall vad jag tror… 😉

När jag var på stan försökte jag njuta av dagen. Ringde till en mäklare som hade en jättestor lägenhet jag tittat på tidigare. Frågade om priset gick att diskutera. Jag är ju bara en person. Sliter ju inte särskilt mycket på en stor lägenhet… Hon skulle återkomma under dagen (och det har hon ännu inte gjort).. Hittade också en liten och billig lägenhet på nätet som jag inte sett tidigare. När jag ringde fick jag veta att det bara var 11 månaderskontrakt som var aktuellt. Verkar vara den tidsperiod man normalt hyr ut på för att slippa besittningsrätt. Såå… inget napp där.

Sen gick jag förbi en restaurang där kyparen står utanför utmed strandpromenaden. Han känner igen mig sedan tidigare, och jag frågade honom om han kände till någon som hade en lägenhet. Han placerar då mig genast vid ett bord med en läsk (ja, jag fick välja själv) och börjar sen ringa. Efter 10 minuter kommer en man och slår sig ner vid mitt bord. Han har en lägenhet….

När vi skulle titta på lägenheten fick jag erbjudande om att åka med bakpå en jättestor MC. Vågade inte. Åkte bil istället… Varför är man så praktisk? Hade min bärbara PC med mig – och det kändes lite risky att lämna den väskan utan uppsikt. Fast… nästa gång vill jag vara modigare! Det hade ju varit jättehäftigt!! 🙂

Nåja, vi tittade på lägenheten – och jag föll för den. Nu får vi se om vi kan komma överens om priset… 🙂

En dag som började så tungt visade sig bli riktigt bra…

Så… nu sitter jag åter på hotellet – för 3:e gången – i skuggan på balkongen – med en fantastisk utsikt. Allt som händer kan man inte förutse… Det är bara att åka med… och hålla i sig…

 

 

2 Replies to “97. Livet på en pinne…”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*