De allra flesta livsmedel vi köper i affärerna idag är försedda med ett bäst-före-datum. Vi kan på förpackningen se ett datum som tillverkaren uppgivit och som på något vis är tänkt att ge oss trygghet så vi vet att de matvaror vi köper är ok. Det kan väl vara bra, men det leder också till att det kastas mer och mer mat i Sverige.
Bakgrund
Genom alla tider har vi haft mat att tillgå UTAN ett bäst-före-datum angivet. Maten förvarades i jordkällare, var inlagd, konserverad, saltad, syltad eller färsk. Hur gjorde man då när det inte fanns någon datummärkning? Hur klarade man då av att veta om maten var ok att äta?
Vi människor är utrustade med utmärkta smak- och luktsinnen. Dessa sinnen har genom tiderna hjälpt oss att avgöra om maten är färsk eller för gammal. Våra sinnen har hjälpt oss att överleva genom att bestämma om maten är möjlig att äta eller inte.
Dagens bäst-före-datum
Den datummärkning vi ser på förpackningarna har tillkommit då vår mat blivit mer industriellt tillverkad eller hanterad. Bäst-före-datum är idag oftast fastställt med en viss marginal. Det är naturligtvis säkrast så om man är matproducent.
Det är enkelt att uppfatta märkningen som en sanning. I verkligheten är det inte så enkelt. Livsmedel är ofta organiskt material – ett material som är beroende av förvaring, temperatur, luftfuktighet mm. Det innebär att effekten blir att många produkter håller betydligt längre än angivet datum. Samtidigt kan andra produkter t.ex. mjölk faktiskt surna innan bäst-före-datum – exempelvis vid fel förvaring eller under rötmånaderna. Bäst-före-datum är därför inte att betrakta som någon sanning. Det är en rekommendation eller riktlinje. Det är faktiskt ingenting vi måste följa.
De senaste åren….
När jag var yngre fanns det bara bäst-före-datum på vissa färskvaror. Det har blivit alltmer populärt att sätta bäst-före-datum på de flesta varor. Exempel: Idag är kryddor datummärkta. Vad händer med gamla kryddor? Blir de härskna? Svar: nej, de kanske tappar lite i kraft med tiden, men de går faktiskt fortfarande utmärkt att använda efter flera år. Samma gäller andra torra varor såsom böner, linser, mjöl, socker mm.
Vårt eget ansvar
Vi har ju alla ett eget ansvar för vad vi väljer att äta och stoppa i oss. Själv ogillar jag att kasta mat. Därför dricker jag mjölken så länge den luktar ok och inte skär sig i kaffet. Om äggen gick ut för en vecka sedan går de fortfarande utmärkt att äta. En burk med creme fraish som gick ut för tre dagar sedan är helt ok att använda. Ja, jag äter mat oavsett vilken datum som står som sista förbrukningsdag på förpackningen – förutsatt att den ser fräsch ut och luktar ok.
Idag går vi ibland på datummärkningen istället för att tänka själv – eller utan att använda vårt smak- och luktsinne. Kanske är det för att vi inte har tid? Kanske är det för att vi har så gott om pengar att vi har råd att köpa en extra liter mjölk? Kanske för att det är enklast och tryggast?
Det finns undersökningar som visar att vi i Sverige har en hög benägenhet att kasta mat i jämförelse med andra länder. Jag vet människor som följer datummärkningen till punkt och pricka – jag vet människor som slänger ut maten så fort den passerat bäst-före-märkningen. Detta får konsekvenser inte bara för vår plånbok, utan också för vårt samhälle och för vår miljö.
Hur gör du? Hur tänker du? Slänger du dricka och mat som enligt datummärkningen är för gamla? Eller behåller du dem och provar om produkterna är ok? Vågar du lita på dina sinnen?
Jag använder näsan, fingrarna och munnen och sen vet jag om det är bra mat eller ej. Händer det sedan att jag slarvat och något blivit lite för gammalt så har vi en snäll hund som tycker att all mat är god mat, oavsett om det finns en liten mögelfläck på eller ej.
Det är skamligt att vi kastar så mycket bra mat. Med tanke på att vi alla har minst en frys borde vi helt kunna undvika att kasta mat.