Har funderat en del på hur mycket som faktiskt händer i våra huvuden. Det blir extra tydligt för mig nu när tiden går och jag letar efter ett litet billigt hus i bra skick och det snart bara är en månad kvar till jag ska vara ute från nuvarande lägenhet. Från början var jag lugn när jag var ute och letade, men allteftersom tiden gått har jag börjat uppleva en viss stress som successivt kommit smygande….
Vad jag egentligen upplever är att ett tankeflöde körs igång. Tankar kring hur det ska gå, hur jag ska hinna, vart jag ska ta vägen, var jag ska bo om jag inte hittar något i tid osv. börjar snurrar runt. Dessa tankar ger upphov till känslor och skapar en stress, en förvirring och i viss mån även ett inslag av rädsla.
Jag inser att detta enbart är något som händer i mitt huvud. För… idag bor jag i min lägenhet, jag har tak över huvudet och mat på bordet. Ingenting är egentligen ett problem här och nu. Problemet som uppstår när jag i tanken förflyttar mig framåt i tiden…
När jag upplever denna stress eller rädsla så försöker jag först bli uppmärksam på ATT mina tankar förflyttat sig till framtiden. Sedan berättar jag för mig själv att jag faktiskt inte har något problem just nu och jag faktiskt inte behöver oroa mig JUST NU. Jag kan vänta med att fundera på detta till dess att det verkligen är ett reellt problem!!
Fler saker som händer i huvudet…..
När jag tittar på hus så inser jag också att det faktiskt går att flytta in i huset helt utan att lyfta en enda möbel!! När jag tittar på huset kan jag mentalt möblera och inreda huset så som jag tänker mig att det skulle kunna bli. Även i detta fall händer allt i mitt eget huvud.
När jag sedan åker hem inser jag att jag under husvisningen faktiskt flyttat in i huset, visserligen väldigt tillfälligt och bara i mitt huvud, men jag flyttade faktiskt in!! Det som sker kan upplevas som ganska verkligt. Det är på detta vis möjligt att få en bild av saker och ting redan innan det är en reell verklighet. Kan vara användbart!!
Att bli medveten om det som händer i våra huvuden…
Ja, det är spännande det där att vi kan förflytta oss i tid och rum i vårt inre. Att resa både framåt och bakåt i tiden, eller att vi kan föreställa oss saker så att vi upplever dem som oerhört verkliga.
Jag är övertygad om att mycket mer än vi själv inser faktiskt enbart sker inne i våra huvuden. Min idé är att försöka bli mer medveten om detta. För… ibland är det som sker i vårt huvud till stor nytta för oss – och då är det inget problem. Men… andra gånger kan denna funktion vara till mer skada än nytta. Att ta ut problem i förskott och oroa sig för saker som ännu inte hänt är exempel på när vi åker med framåt i tiden och låter det som händer i vårt huvud påverka våra liv negativt. Bilden av vad som eventuellt kan komma att ske blir då så verkligt att våra känslor automatiskt följer med. Det är lätt att vi blir lite trötta, oroliga eller stressade…
Men… om vi lär oss att bli medvetna om vad som sker i vårt huvud, när vi blir uppmärksamma på att våra tankar och känslor drar iväg, så kan vi faktiskt fundera på om vi verkligen vill låta hjärnan köra igång denna tankeström. Vill vi leva i oro och rädsla för hur saker ska gå – eller vill vi hellre vara i nuet och tänka lugna och konstruktiva tankar?
Var vi än befinner oss i våra liv så finns det faktiskt en viss osäkerhet kring vår framtid. Det kan bli en befrielse om vi väljer bort denna oro och osäkerhet inför framtiden. Om vi istället väljer att acceptera det som är… just nu…
Kanske skulle det bespara oss onödig oro? Kanske skulle det göra oss mer fria? Och tänk så stort utrymme alla föreställningar om det som eventuellt kan komma att ske tar i våra huvuden idag. Tänk om vi kunde tilldela detta utrymme till andra tankar istället. Vad skulle vi då vilja fylla vårt huvud med…? Kanske drömmar och nya idéer…?