133. En morgonbetraktelse…

Det är söndag morgon. Jag har vaknat, öppnat upp fönstret på vid gavel och ligger nu kvar i sängen. Det är varmt och lite klibbigt. Ser att solen är på väg upp. Idag blir det ännu en solig dag. Fast… vi har faktiskt haft några dagar med dimma här. När temperaturen stiger under en längre period dunstar havet och stora molnsjok sveper på morgontimmarna in över land. Så är det inte idag. Idag är det klart och fint…

Klockan är 08.30 och det är ovanligt tyst ute. Att hela familjerna är uppe till kl 1-2 på natten är inget ovanligt här. Många äter inte förrän vid 23-tiden. Inte så konstigt att folk passar på att sova ut, särskilt på söndagar.

Allt som hörs utifrån är några fåglar som kvittrar i olika tonarter. En och annan bil passerar förbi på den lilla gatan utanför där jag bor.

Men… det är två typiska ljud som saknas denna morgon. Var är hundskallen från den lilla hunden på andra sidan gatan – och var är ljudet från den ihärdiga tuppen som galer på avstånd?

Det är något speciellt med ljuden här. Det lutar kraftigt där jag bor en bit upp på berget. Ljuden nerifrån fortplantar sig uppåt på ett speciellt sätt. Ibland låter det som att någon talar inne i min lägenhet, då är det några som står nere på gatan under en gatlampa och pratar.

De är skönt med lugnet på morgonen. Här i denna turistort är det annars sällan tyst vid denna tiden på året. I natt hörde jag folk komma hem från festen eller efter middagen vid 4 i morse. För att kunna sova i värmen krävs en viss luftcirkulation. Antingen ett helt öppet fönster, eller dito med nedfälld persienn utanför. Den har hål i sig som gör att det ventilerar. Efter att ha fått nackspärr tidigare när jag haft vidöppet och tvärdrag på om nätterna väljer jag numera persiennlösningen även om det blir lite varmare. Persiennen eliminerar också i viss mån de starkaste ljuden utifrån.

En svag doft av brandrök smyger sig in genom mitt fönster. Nere på stranden säljs numera sardiner, räkor och annat som grillas över öppen eld i små båtar som är fyllda med sand. Man eldar med olivträ. Ofta krävs att man kör igång en rejäl brasa redan på morgonen för att få en bra, riktigt stor glödbädd i lagom tid inför lunch.

Nu är det turisttider. Utmed strandpromenaden har det dykt upp barnkarusell, hoppmattor, hoppborg och bokförsäljare i långa rader. Dessutom finns det en mängd människor med särskilt leverne som säljer saker. Vet inte vad de kallas. De är ofta unga människor med långt hår, rastaliknande, som lever sitt liv annorlunda och försörjer sig genom att sälja handknutna armband eller egentillverkade halsband etc. Många har en hund vid sin sida. Vet inte om man kan kalla dem hippies, men de lever som lite outsiders. Har hört att vissa stigar upp på bergen ska man inte gå på natten. Det bor hippies där.

Vet inte hur sanna dessa rykten är, om dessa människor verkligen bor i bergen nu på sommaren och sitter och “röker på” olagliga saker där hela nätterna… Ja, det pratas så mycket. Kanske är det så, kanske är det bara rykten.. Själv skulle jag inte få för mig att gå på många av dessa slingrande stigar på de branta bergssluttningarna ens på dagtid…

Det börjar nu pysa utanför och det låter som att vatten börjar rinna i mitt badrum. Det är vattningsanläggningen som kör igång vid poolen i urbanizationen mitt emot där jag bor. Även om det är på andra sidan gatan och 5 våningar ner transporteras ljudet uppåt, ja nästan i en förstärkt version. Ja, det måste vara ett aukustiskt fenomen av något slag.

Någon mer har vaknat här i Urbanizationen. Jag hör persienner som dras upp.

Och… nu klockan 09.15 börjar också tuppen gala. Tydligen har även han tagit sovmorgon denna söndag morgon. Normalt är han rätt ihärdig. Jag är glad att han bor en bit uppåt berget. Han har visserligen en mycket fin stämma, hans galande är både vackert och musikaliskt, men det är intensivt och upprepas väldigt frekvent. När jag flyttade in här blev jag förvånad över tuppen. Tänkte: var kan väl en tupp bo här?? Nu tror jag att han bor en bit uppåt på berget. Där ligger lite hus närmare naturen varav någon kanske valt att skaffa en liten hönsgård…

 Katten

Vattenspridaren har tystat, likaså tuppen. Utanför på en slänt snett mitt emot sitter en svart-vit katt och gör sin morgontoalett. En kråka flyger kraxande förbi..

Det är en konst att inte susa upp direkt och fixa frukost. Att välja att ligga kvar en stund i bara-vara-läge. Att iaktta världen runtomkring, att känna in hur kroppen känns, att känna in hur sinnet känns. Att iaktta när ännu en dag föds och vaknar till liv. utanför fönstret Att känna den stillhet som finns – innan allt snurrar igång… Det är fint… Det är stort…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*